Regeringen har genom Sverigeförhandlingen ingått avtal med Sveriges kommuner om att snabbt – helst på tio år – bygga nya stambanor mellan våra största städer i utbyte mot byggande av 285 000 bostäder. Till detta kommer Januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna å ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna å den andra. Punkt 28 i överenskommelsen säger: ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid. Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.”
Att avtal ska hållas är en grundläggande princip, så nu är det upp till bevis för de svenska politikerna. Vad behövs nu? Vi vet alla att befolkningen och transporterna kommer att fortsätta öka de närmaste årtiondena. Vi vet att långväga och regionala transporter med tåg är vad medborgarna och klimatet vill ha. Och därför är bättre kopplingar till Europas järnvägssystem vad politiken vill, till gagn för såväl person- som godstrafik och Sveriges konkurrenskraft. Vi vet att kapaciteten i de mest trafikerade stråken är nära taket. Vi vet också att statsskulden är lägre nu än på många år. Så, vad hindrar oss att fatta de avgörande besluten?
På måndag den 17 juni – inregistrering och kaffe från 9.30 – är det dags för årsstämma för branschföreningen. Mötet ägnas huvudsakligen frågan om bildande av arbetsgivarförbund inom Almega. Vi avrundar med en lättare sommarlunch. Om ni inte redan gjort det – anmäl er här senast idag 14 juni!
