Här händer det grejer
I veckan presenterade EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen EU:s nya Green Deal, inspirerad av president Roosevelts new deal på 30-talet. Det är ingen liten sak – klimathotet är minst lika allvarligt som en djup recession, och Tågföretagen anser att det är bra med denna satsning som visar på handlingskraft från EU. Det mest konkreta är en rad nya mål, exempelvis att EU ska ha halverat sina utsläpp mellan 1990 och 2030. Från järnvägssektorns perspektiv saknas tydlighet kring passagerar- och godstrafikens roll som dellösning inom Green Deal. I de mer allmänt hållna formuleringarna kan man självfallet läsa in att järnvägens klimatprestanda är ett viktigt bidrag och det framgår att en substantiell del av godstransporterna ska flyttas till järnvägen. Tolkningen av innehållet och hur transportsektorn ska agera på denna nya färdplan från EU lär pågå de kommande veckorna. Kommissionen avser att förtydliga målsättningarna under 2020 för att EU ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050. Timingen av framläggandet av Green Deal kan troligtvis direkt kopplas till behovet av att få fart på de tröga förhandlingarna vid COP25 i Madrid.
Det händer andra stora saker inom EU. Det brittiska valet tycks i skrivande stund bekräfta Storbritanniens utträde ur EU. Kanske är det ett nedslående besked men nu kan vi åtminstone se fram emot lite större tydlighet i denna ödesfråga.
Mindre storpolitiska besked men med konkret betydelse för järnvägens konkurrenskraft är att EU:s mobilitetspaket – som förhandlats under många år – i veckan slutligen kunnat förverkligas i viktiga delar. Det är en tydlig kompromiss som i praktiken innebär att svenska villkor och löner ska gälla för alla lastbilsförare i Sverige. Det kan finnas anledning att fundera kring effekterna för sista lastbilsdelen i kombitransporter som slutar i Sverige, men vi får återkomma till den frågan när detaljerna i överenskommelsen klarnar.
På hemmaplan har hösten kretsat mycket kring utmaningarna med Tågplan 2020. Vid skapandet av T20 fanns stora ambitioner kring att få fram en tågplan som svarar upp mot de allts större behoven av banarbeten. Det har varit svårt att uppnå. Eftersom inga smarta lösningar finns i närtid – digitaliseringsprojektet MPK rullas ut inför Tågplan 2023 – måste Trafikverket tillsammans med branschen fokusera på ökad kommunikation och öppenhet. Inför T21 blir basen en grundplan som man sedan anpassar, med ökat fokus på större stråk, det vill säga Södra och Västra stambanorna och viktigare stråk för basinundstrins transporter. Dessutom blir det framgent ökad tydlighet kring planeringsförutsättningar, beslut baserade på fakta och högre fokus på att hålla utsatta deadlines. Reflektioner kring tågplaneprocessen kan höras i Järnvägspodden avsnitt 12 där Trafikverkets Mats Berlin intervjuas.
Apropå Järnvägspodden – lyssna gärna på de två senaste avsnitten med Crister Fritzson, avgående vd för SJ och Tågoperatörernas ordförande, och Ted Söderholm, vd för Green Cargo och tillträdande ordförande i Tågföretagen från och med 1 mars 2020.