Tågföretagen upplever allvarliga konsekvenser av Coronakrisen. Vi representerar samhällskritisk verksamhet och vi utgör de facto en del av infrastrukturen för ett fungerande samhälle. Just nu går persontrafiken i Sverige på knäna – vi är inte långt ifrån läget inom flyget, det vill säga en mycket allvarlig situation som föranlett ett kraftfullt riktat statligt stödpaket. Biljettförsäljningen och resandet har i princip upphört. Folkhälsomyndighetens rekommendation torsdag eftermiddag att noga tänka igenom resande till och från storstäder var drastiskt. Läget är identiskt med det allvarliga läget som uppstod för flyget för några dagar sedan, med den stora skillnaden att vår samhällskritiska verksamhet inte bör stängas ned helt ens i ett krisläge.
Under veckan har vi haft inte mindre än tre möten med infrastrukturminister Tomas Eneroth. Åtgärder som diskuterats är delar av stödpaket till branschen omfattande likviditetsförstärkning, avgiftslättnader, regelförenklingar, stöd till regioner och den regionala kollektivtrafiken samt andra åtgärder som gör att transportflödet fungerar och upprätthålla sysselsättningen. Och inte minst en bild av vad järnvägen ska stå för i dessa kristider.
Den dramatiska situationen för kommersiella operatörer förstärks av ökade sjukskrivningar som reducerar trafiken och kraftigt minskat antal resenärer. Vilken nivå krävs för att samhället ska upprätthålla kritisk nivå för trafik? Järnvägen är det enda verkligt kapacitetsstarka trafikslaget men upplever nu skenande kostnader för operatörerna och minskade intäkter för regionerna. Tågföretagen representerar 17 000 medarbetare men det finns en risk att branschen ”tas för given”. Det får helt enkelt inte ske. Då förlorar samhället drastiskt i tillgänglighet, industrin tappar i konkurrenskraft och järnvägens förväntade viktiga bidrag till uppnående av klimatmålen uteblir.
Sveriges industriföretag förlitar sig på en fungerande godsjärnväg som miljö- och kapacitetsmässigt är oslagbar jämfört med andra transportslag. Skog, stål, fordon, kemi, intermodal trafik för detaljhandel, etc, är vad Sverige i hög grad ”lever av”. Bara Green Cargo ersätter 1 miljon lastbilsekipage per år och godstrafiken på järnväg är pressad men fungerande marknad. Den är en livsnerv för insatsvaror till industrin och transport/export av förädlade produkter.
Men godstrafiken är pressad, med tuff konkurrens från lastbilstrafiken, påtvingade investeringar i exempelvis ERTMS-ombordutrustning förbättrar inte läget. Coronakrisen riskerar att bli den knuff som tippar den svenska godsjärnvägen över kanten, vilket får konsekvenser som i ett längre förlopp kommer att bli enormt kostsamt för en industrination som lever på en fungerande export och import. Det krävs kraftfulla åtgärder för att upprätthålla en fungerande transportkedja där just nu godsjärnvägen är ett av alternativen som verkligen kan göra positiv skillnad för att mildra effekten för Sverige och dess företag.
Tågföretagen förutsätter att regeringen i denna allvarliga situation är beredd att snabbt fatta beslut om ett finansiellt stödpaket riktat dels mot kollektivtrafiken och den kommersiella trafiken på järnväg, dels mot godstrafiken på järnväg. Det behövs likviditetspåverkande åtgärder av alla tänkbara format, och i synnerhet i form av nedsättning av avgifter till Trafikverket. Det finns också behov av regelförenklingar samt fortsatt dialog om lättnader och stöd för att upprätthålla verksamheten i dagsläget och konkurrenskraften i en nära framtid.
Här kan du läsa brevet till Tomas Eneroth: Konsekvenser av Coronavirusets spridning för Sveriges tågföretag.
Vad gör branschen samlat för att hantera krisläget? Tågföretagen har sedan den 11 mars daglig avstämning i branschen tillsammans med Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Trafikverket för att bevaka och uppdatera varandra på händelseutvecklingen gällande covid-19-spridningen och dess effekter. Alla företag i branschen märker av att sjukskrivningarna ökar i och med att alla ska vara stanna hemma vid minsta symptom på förkylning. Det leder till begränsad tillgång till vissa kritiska yrkesgrupper. Sjukfrånvaron ligger för närvarande på 10–15 procent i branschen.
Riktlinjer angående städning och alkolås
Tågföretagen har kontaktat Folkhälsomyndigheten för att få mer specifika rekommendationer angående städning riktade till kollektivtrafiken. På kort sikt ber de branschen agera som när det är andra smittsamma sjukdomar i gång, som vinterkräksjukan. Trafikverket har tagit på sig en utökad roll när det gäller koordinering och extern kommunikation den här perioden. Det har förekommit frågor kring alkolåsen och det finns nu uppdaterade riktlinjer för användning av dessa.
Nedan finns en länklista med aktuell information. Den ligger också på webben och där kommer vi fortsätta uppdatera med mer aktuell information.
Avtal om korttidspermittering
Tågföretagen har under veckan ingått kollektivavtal med SEKO, ST, SRAT och Sveriges Ingenjörer om korttidsarbete (permittering) för avtalsområdet Spårtrafik. Överenskommelsen har trätt i kraft med omedelbar verkan. Du som är medlem kan läsa mer om överenskommelsen i Arbetsgivarguiden.
Lokförarutbildningens teoridel på distans
Lokförarutbildningen följer regeringens rekommendationer att ha den teoretiska delen av utbildning som distansutbildning. När det gäller lärande i arbete, LIA, har vissa elever fortfarande har möjlighet att genomföra sin arbetsplatsförlagda praktik, trots det förändrade läget. Myndigheten för Yrkeshögskolan återkommer med information om vad det innebär för pågående lokförarutbildningar att elever inte får ihop tillräckligt med praktik under sin utbildning. Läs hela informationen här
Industriavtalet förlängs till 31 oktober och avtalsrörelsen skjuts upp
När det gäller avtalsrörelsen har industrins parter precis kommit överens om att förlänga nuvarande industriavtal till den 31 oktober. Det är bra och klokt av industrins parter att ta detta beslut, något annat hade förstås inte varit möjligt när stora delar av näringslivet befinner sig i ett akut läge. Vi inväntar nu att samma beslut tas i vår bransch.