Rapport om banavgifter saknar relevanta slutsatser

En intressant rapport – men dessvärre utan relevanta slutsatser, det anser Tågföretagen om den SNS-rapport om de svenska banavgifterna som nyligen publicerades. Den uppenbara reflektionen i dessa tider är väl inte att högre banavgifter skulle vara lösningen på dagens utmaningar i transportsystemet. För att styra samhället i rätt riktning, givet regeringens klimatmål, är det med största sannolikhet helt fel väg att gå.

Rapporten om prissättning av nyttjandet av järnvägen och grunder för utbyggnad av ny infrastruktur, som är skriven av forskaren Kristofer Odolinski, diskuterades den 17 april på ett webinarium i SNS regi. Gustaf Engstrand representerade Tågföretagen och framförde följande:

• Fyrstegsprincipen som styrningsmodell kopplad till prissättning av externa kostnader och internalisering vid infrastrukturutbyggnad måste förstås tillämpas på samma sätt för alla trafikslag. Järnvägsinvesteringar ska inte behandlas annorlunda än väginvesteringar på grund av hur banavgifter tas ut.
• Rapporten använder gamla värden bland annat avseende CO2 och partikelutsläpp, ASEK-värdena genererar trafikslagens grad av omhändertagande av dess belastning på samhället (internalisering av externa kostnader) se rapporten Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 2020 från Trafikanalys.
• Kvalitet i tåglägen, jämfört ”skogstid”, det vill säga när i första hand godstågen står på separat spår och väntar på att snabbare persontåg ska passera. Frågan om kvalitet/effektivitet i tåglägen borde adresseras i samband med prissättning.
• Det faktiska behovet av specifika avgångstider avspeglas inte i tågföretagens ansökningar om kapacitet i järnvägssystemet. I stor utsträckning ansöker man den kapacitet man tror är realistiskt att få, det vill säga faktisk efterfrågan är inte tillräckligt analyserad.

Våra synpunkter är publicerade i en artikel i Res & Trafik Forum