Punktlighet kräver tydlig styrning

Den 11 mars bjöd Trafikutskottet in till en öppen utfrågning om järnvägens punktlighet. Trafikutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har följt upp punktligheten i järnvägstrafiken för persontransporter samt gjort en internationell studie av punktligheten i några länder i Europa. Rapporten finns att läsa här.

Vi vet att ju längre sträcka ett tåg färdas, desto sämre punktlighet. De senaste tre åren har punktligheten varit högst mellan klockan 4 och klockan 5.59, medan den har varit lägst på eftermiddagarna efter klockan 17. Det som är intressant är att den internationella studien visar att en bättre punktlighet i tågtrafiken börjar i ett långsiktigt engagemang för att skapa ett tillförlitligt system som är attraktivt för resenärerna. För att åstadkomma detta krävs en tydlig styrning, det vill säga mål och uppföljning samt noggrann planering, statistik och satsningar på infrastrukturen.

I rapporten har dragit slutsatsen att det finns utvecklingspotential i Sverige på dessa områden och man föreslår därför bland annat:

• Att mål för såväl tågens som resenärernas punktlighet övervägs
• Att mål för att minska störningar på grund av infrastrukturfel övervägs
• Att ansvarsförhållanden tydliggörs och följs upp
• Löpande rapportering till riksdagen

Resenärer värderar punktligheten högst bland orsaker till att välja tåget. Dock upplever resenärerna att det brister i punktligheten, trots en uppåtgående trend. Att styra mot en punktlig järnvägstrafik är därför kritiskt. Ju fler som åker tåg desto fler resenärer påverkas av försenade och inställda tåg. När nu även utsläppen av växthusgaser till 2030 ska minska med 70 procent från transportsektorn är överflyttning av personer och gods till järnvägen viktig. Vi har nio år på oss att göra den förändringen. Därför behöver punktligheten utgå från resenärspunktlighet.

Kritik mot dålig koppling mellan insats och resultat

Rapporten uppställer frågetecken och i vissa fall kritisk kring den effekt som det arbete som bedrivits inom TTT – Tillsammans för Tåg i Tid har genererat. Anledningen till kritiken är att det saknas resultat som är kopplade till insatser och punktlighet. Man menar vidare att det saknas en redovisning av vem som är ansvarig för olika åtgärder och att samverkan inom TTT framhålls som nyckeln till framgång, men dock utan att tydligt påvisa vem som är ansvarig för vad.

Rapporten lyfter fram de goda initiativ som genomförts för att förbättra punktligheten där underlag tagits fram som påvisat brister i planering av tidtabeller samt behov av underhållsåtgärder. När sedan åtgärder satts in för att avhjälpa problemen har punktligheten på sträckan förbättrats. Ytterligare ett gott exempel är arbetet med konstruktionsregler för olika banor.

Under utfrågningen framgick från flera branschkommentatorer vikten av att inse att nödvändiga åtgärder bör hanteras regionalt, men utan att tappa den nationella styrningen. Det nationella perspektivet ska säkerställa att hela systemet fungerar så effektivt som möjligt trots den stora mängd underhållsåtgärder som behöver göras.

Trafikverket tror på samordning med branschen

Trafikverket fick möjlighet att svara på rapportens slutsatser och Roberto Maiorana förklarade att punktligen är integrerad i allt Trafikverket gör.

− Vi tror väldigt starkt på en samordning och systematiskt arbete tillsammans med branschen. Detta är något vi tycker att vi har och det har fått effekt, säger Roberto Maiorana. Trafikverket fortsätter att arbeta med stråkstyrning, åtgärder mot obehöriga i spår samt fortsätter att bidra till en god samverkan.

− Vi kommer inte vara nöjda förens resenärer och godstransportköpare är nöjda, säger Roberto Maiorana

Åtgärder bör utgå från regionala förutsättningar

Även järnvägsföretagen, Tågab, Green Cargo, SJ, MTR, Norrtåg och Skånetrafiken fick möjlighet att lämna sina synpunkter på rapporten. Branschen har en tydlig bild av de åtgärder som behöver komma på plats för att järnvägen ska kunna bibehålla och öka transportarbetet. Åtgärder behöver utgå ifrån regionala förutsättningar, tiden från analys till implementering behöver kortas avsevärt, och digitaliseringen behöver accelerera betydligt.

Rapporten i sin helhet hittar du här