Positiva kalkyler för att bygga nya stambanor
1+1=4. Så beskriver Pär Helgesson, ansvarig samhällskontakter SJ, nyttan med byggandet av ny infrastruktur. Det blir inte bara två spår med dubbelt så många tåg, utan när tågen går i samma hastighet blir kapaciteten på banan ännu högre. Det är ett av de starka argument som togs upp för nya stambanor på Tågföretagens seminarium ”Nya beräkningar visar bättre lönsamhet för att bygga ny järnväg” i Almedalen den 6 juli.
Det har länge varit kapacitetsbrist på stora delar av landets järnvägar. Stambanorna som sammanför våra tre största städer är dagligen överbelastade och landet är i behov av nya stambanor för att både klara av den gröna omställningen, och för att attrahera fler företag och personer till att välja järnvägen som färdmedel och transportslag.
Tågföretagen har tidigare skrivit om detta i en debattartikel i Altinget.se. Nuvarande kalkyler visar återkommande att nybyggnationer av järnväg inte är lönsamt, medan den nya rapporten som Patrik Sterky, Kreera Samhällsbyggnad, presenterade under seminariet visar på positiva kalkyler för nya stambanor och vänder prognosen från negativt till positivt. Bland annat visar rapporterna att öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen och den kraftiga ökningen av godstrafik på järnvägarna kommer generera en markant nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyler. WSP har också gjort en känslighetsanalys som stödjer detta.
I branschpanelen deltog Göran Cars, professor KTH, Gunnar Hagman, vd Skanska, Pär Helgesson, ansvarig samhällskontakter SJ, Kerstin Gillsbro, vd Jernhusen, Monica Lingegård, vd SJ och Stefan Engdahl, chef Planering Trafikverket.
Inom branschen är samtliga representanter överens om att nya stambanor är avgörande för järnvägens fortsatta utveckling. De var eniga kring de regionala nyttorna som nya stambanor och det nya byggnadssättet kan generera, som till exempel större arbetsmarknadsutveckling, bättre hållbarhetsarbete och ökad tillgänglighet. Regionalt kan nya stambanor också gynna den ekonomiska tillväxten.
Kreera Samhällsbyggnad rapport visar att byggnationen av landbroar har många fördelar. De är mer kostnadseffektiva, underhållskostnaden beräknas vara lägre och byggnationen kommer vara snabbare samtidigt som tågen kommer kunna köra i högre hastigheter än idag. En stor fördel som Gunnar Hagman, vd Skanska, påpekade är att landbroar kan byggas och tillverkas parallellt. Nyttorna är alltså många och branschen ser det som olyckligt att Trafikverket inte ser dessa nyttor i sina nuvarande kalkyler.
Som exempel på hur svårt det kan vara att se samhällsnyttan i förväg togs byggnationen av järnvägstunneln i Malmö upp. Den tunneln har lett till att det finns två järnvägsstationer mitt i staden: Triangeln och Hyllie, och dessa genererar stor samhällsnytta.
Bland politikerna är tankarna kring de nya rönen inte lika homogena. Kristoffer Tamsons, (M) trafikregionråd Stockholm, anser att det är positivt att det presenteras nya till sätt att börja bygga snabbare, billigare och bättre. Jens Holm, (V) ordförande Trafikutskottet, anser att detta stärker bilden av att Trafikverket underskattar järnvägens nytta och varnar för att södra Sverige kan bli en flaskhals när Fehmarn bält-förbindelsen öppnar om inte kapacitetsbristen har åtgärdats innan dess. Anders Åkesson, (C) 1:e vice ordförande Trafikutskottet, lyfter tre ”game changers” som är viktiga att ta med i diskussionen: effektivare byggmetod, öppnandet av Fehmarn bält-förbindelsen och ett transportöverskridande samverkan. Övriga deltgare i panelen var: Teres Lindberg, (S) 3:e vice ordförande Trafikutskottet, Maria Stockhaus, (M) Trafikutskottet, Anders Åkesson, (C), Trafikutskottet, och Emma Berginger, (MP) Trafikutskottet.
Henrik Dahlin, vice ordförande Tågföretagen och vd MTR Nordic, inledde seminariet tillsammans med Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen, som modererade dagen.