Partierna borde ta ansvar för ökad transporteffektivitet
Elkrisen är ett faktum och bristerna inom elproduktion och elöverföring i norra Europa innebär en tung belastning på samhället i stort, som inte minst visar sig i kraftigt ökande priser på elenergi och bränslen. Frågan har seglat upp som en större valfråga, med överbudspolitik och successiv revidering av synen på exempelvis kärnkraftens framtid. Helt klart finns dock även möjligheten för politiken att styra företags och människors beteende mot mer energieffektivisering – minskad energiförbrukning – med rätt politiska beslut. Inom transportsektorn finns mycket att göra för att minska energianvändningen här och nu, utan alltför stora förändringar av hur vi rör oss och transporterar gods. Ett sätt är att driva på för ökad användning av energisnåla trafikslag som järnväg inom godstransporter och resande: det transporteffektiva samhället.
Införandet av längre lastbilar på svenska vägar, som regeringen fattade beslut om i dagarna, innebär förhoppningsvis ett steg i denna riktning. De nya reglerna innebär att det blir tillåtet med lastbilar upp till 34,5 meter på vissa utpekade vägar, jämfört med nuvarande maxlängd på 25,25 meter. Åtgärden att tillåta längre lastbilar kan enligt Trafikverkets beräkningar minska koldioxidutsläppen från tunga fordon med 4–6 procent. Det finns en viss risk på systemnivå för att effekten av de längre lastbilarna blir den motsatta, som en följd av att järnvägstransporter flyttar till vägfordonen. Samtidigt finns det en orealiserad potential för ökade järnvägstransporter eftersom de längre lastbilarna – om de körs i första hand lokalt och med eldrift – kan bidra till att de långa transporterna kan bli helt fossilfria och ännu mer kostnadseffektiva om överlämning till järnvägstransporter kan göras smidigt för den fortsatta långa transporten av godset. Dessa möjligheter har lyfts av Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen i ett gemensamt uttalande hösten 2021 och var föremål för en intressant utvecklingsdiskussion i Almedalen.
I samband med val till riksdagen kommer en hel del svar på hur de politiska partierna ställer sig till olika sakfrågor, delvis reflekterade i medialänkarna i detta nyhetsbrev. Vi avser att återkomma med en analys i nästa vecka av hur partiernas positioner kan påverka förutsättningarna för framtidens tågtrafik.
Trevlig helg!
Så ska Trafikverket pressa priset på höghastighetsjärnvägen
Sänkta hastigheter genom vissa tätorter, färre spår för vändande tåg och spår som byggs ballasterat. Det är tre förändringar som Trafikverket planerar för att få ner prislappen på den nya höghastighetsjärnvägen.
Läs artikeln på nyteknik.se
Finland planerar nya järnvägar för drygt 15 miljarder euro
Ett exceptionellt stort antal nya stora järnvägsprojekt pågår i Finland. Parlamentsval hålls nästa vår och val tenderar att påskynda den politiska striden kring järnvägsprojekt.
Läs artikeln på infrastrukturnyheter.se
Järnvägsfrämjandet: Tre partier toppar listan som mest järnvägsvänliga
Medan några av riksdagens partier vill satsa på höghastighetsbanan är andra partier mer skeptiska. Det visar Järnvägsfrämjandets kartläggning av riksdagspartiernas järnvägspolitik.
Läs artikeln på altinget.se
Ministerns slutsats: Så många jobb kan Jönköping få tack vare snabbtågen: ”Transportmekka”
Under veckan besöker infrastrukturministern Tomas Eneroth Jönköping och Habo kommun. Han pratar bland annat om hur regeringen vill stärka svensk transportnäring och hur de nya stambanorna i Jönköping kommer att leda till många jobb. – Jönköping blir som ett transportmekka, säger han.
Läs artikeln på jp.se
Tågen behöver en nollvision mot spårspring
Genandet över spåren måste prioriteras i arbetet mot tågkaoset.
Läs artikeln på unt.se
Säkerheten förbättras – men mer finns att göra: ”Jobbar hela tiden”
Totalt finns det omkring 208 plankorsningar på Kinnekullebanan. 141 av dessa är oskyddade.
Läs artikeln på nlt.se
Eneroth (S) rasar mot Kristerssons (M) tågsatsning i Värmland
Moderaterna vill satsa på dubbelspår på konkreta sträckor snarare än regeringens satsning på höghastighetståg. För Värmland skulle det till exempel betyda dubbelspår på sträckan Karlstad – Kil. Det får nu infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att reagera starkt.
Läs artikeln på svt.se