Besked från regeringen om nya stambanor

Det är sedan årtionden väl känt att kapacitetsbristen på den svenska järnvägen redan är och kommer att bli alltmer påtaglig i framtiden. Och samtidigt – med en högre grad av transporteffektivitet och därmed ökade volymer av gods på järnvägen och allt fler tågresenärer – kommer behovet av mer järnväg i Sverige att öka ännu mer. Att inte bygga ut järnvägen innebär risker som måste tas på allvar, vi listade några av dem i vår artikel från hösten 2022.

Den 23 december 2022 beslutade den nya regeringen att lämna uppdrag till Trafikverket att med omedelbar verkan avbryta planeringen för utbyggnaden av nya stambanor mellan Linköping – Borås samt Hässleholm via Jönköping. Arbetet med sträckan Hässleholm – Lund ska avslutas helt och samtidigt uppdrar regeringen Trafikverket att fram till 30 september 2023 pausa arbetet i projektet Göteborg – Borås i avvaktan på regeringens beslut om fortsatt planering av sträckan. Trafikverket ska därutöver identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder avseende genomförandet av projektet Ostlänken mellan Järna och Linköping. Målbilden sägs vara att spara 10 miljarder kronor på delsträckan. Om vi ska ge oss på att tolka läget positivt så ser vi en potential att minska kostnaderna för byggnation och att Trafikverket nu också ska utreda andra kapacitetshöjande åtgärder i Skåne.

Att regeringen lämnade dessa uppdrag till Trafikverket var väntat eftersom både budgetpropositionen och den gemensamma motion som regeringspartierna och SD la fram innebar att utbygganden av nya stambanor inte skulle fullföljas.

Reaktionerna i de berörda geografierna lät inte vänta på sig. Västra Götalands tidigare regionråd Johnny Magnusson (M), Handelskammaren i Jönköpings län och politiker från hela det politiska spektrat i Skåne är starkt kritiska. Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser där kraftfulla åtgärder krävs för att upprätthålla funktionalitet och stärka både den regionala och nationella person- och godstrafiken. Vi är nu på 97 procents kapacitetsutnyttjande och Fehmarn Bält byggs klart 2028/29. De kompletterande utredningsuppdragen till Trafikverket borde handla –inte om – utan hur vi snabbast möjligt bygger ut till 4-spår Lund-Hässleholm.

Strax före jul blev också plötsligt utbyggnaden av nya stambanor EU-politik. Utbyggnaden av EU:s stomnätskorridorer – det så kallade TEN-nätet – pågår sedan årtionden och är ett viktigt bidrag till EU:s konkurrenskraft och välstånd. De planerade sträckningarna för nya stambanor som gällde intill strax före jul skulle enligt kommissionens förslag ingå i TEN-T-nätet. Vid ett möte med EU:s ministerråd den 5 december 2022 valde dock regeringen att föreslå ändringar av kommissionens förslag. Rent konkret innebar detta att delar av de planerade sträckningarna i södra Sverige har lyfts bort från EU:s stomnätskorridorer. Det får allvarliga effekter och försvårar Sveriges möjligheter att få återbäring på EU-medlemskapet.

Regeringen säger sig i stället vilja satsa på andra investeringar och på underhållet av vägar och järnvägar. Regeringen har därtill överlag ett tydligt fokus på utvecklingen av väginfrastrukturen, framför allt när det kommer till laddinfrastruktur.

Att underhållsskulden växer och att mer behöver avsättas för att hantera det framtida underhållet är i det närmaste ett faktum. Därmed är den övergripande prioriteringen av underhållet inget annat än positivt. Dock kan vi inte bortse från det tudelade behovet att både underhålla det vi redan har och bygga mer för att möta framtidens behov. Järnvägen är ett miljövänligt och säkert transportsätt vars långsiktiga potential dessvärre underskattas.