Järnvägen i januari­avtalet med ny regering

Så fick vi då till slut en regering efter månader av förhandlingar. Vid 10-tiden idag röstade Sveriges riksdag för att tolerera en S-MP-regering. Visserligen röstade endast 115 ledamöter ja till en ny Löfvén-regering, men 77 ledamöter la ner sina röster. Därmed är majoritetskravet uppfyllt eftersom färre än hälften av riksdagsledamöterna röstade nej. Januariavtalets 73-punktslista, som ligger till grund för regeringsbildningen, innehåller en hel del av intresse för järnvägen utöver det starka klimatfokuset och grön skatteväxling: 1) bred överenskommelse, med finansiering utanför anslagsbudgeten, om byggande av nya stambanor Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) miljöstyrande ramverk, 3) nationellt biljettsystem för kollektivtrafik, 4) förenkling av utlandsresande, 5) satsning på ökad punktlighet i samverkan med tågoperatörerna.

Just järnvägens punktlighet hamnade i fokus i morgonens nyheter efter att Trafikverket släppt punktlighetsstatistiken för 2018. Det är dyster läsning. Efter att ha legat på en relativt stabil nivå de senaste åren föll punktligheten förra året till 87,8 procent. Det innebär en försämring mot 2017 med 2,5 procentenheter av punktligheten mätt som ”fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen”. Samtidigt ökar tågresandet och är nu populärare än någonsin. Dock har vi begränsad kapacitet och en besvärande underhållsskuld som lägger hinder i vägen. Det krävs omfattande åtgärder på kort och lång sikt och den största delen av detta ligger på Trafikverket att utföra. 2018 var ett år av kyla och värme utöver det vanliga och det har resulterat i ett tydligt hack i kurvan på vägen mot bättre punktlighet. Det pågår nu ett intensivt förbättringsarbete där branschen samverkar på flera områden främst på att förbättra punktligheten och underhållsarbetet.

I veckan hade Trafikutskottet en offentlig utfrågning om transportsektorns bidrag till att uppfylla klimatmålen. Ett 20-tal representanter för regeringskansliet, myndigheter och organisationer lämnade intressanta inspel. Björn Westerberg fokuserade på förutsättningarna för överflyttning av transporter till järnvägen, bland annat tidigareläggande av satsningar i Nationella infrastrukturplanen, nya stambanor, fortsatt miljökompensation och stöd till ombordutrustning ERTMS. Med utgångspunkt i behovet av att snabbt minska utsläppen av växthusgaser av leddes utfrågningen med engagemang av Trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) och vice ordförande Anders Åkesson (C).