Drömmen om elen

För att nå klimatmålen bygger flertalet åtgärder inom både industri och transporter på elektrifiering. Uppskattningar från SWECO visar på att transportsektorn kommer att öka efterfrågan enbart på el med ca 16 TWh fram till 2045. Man ser att den ökade efterfrågan på el innebär ökat elbehov om nästan 30 procent till 2045. Sverige behöver således stora tillskott av el för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. Det finns idag inga tydliga svar på hur den ökade efterfrågan ska mötas. Vid Trafikverkets näringslivsråd i veckan lyfte flera deltagare en oro inför hur Sverige ska klara framtida elproduktion. Man har svårt att se en tydlig riktning och frågan kommer beröra alla transportslag i framtiden. Transportsektorn måste göra en omställning i en omvärld där teknikutvecklingen går fort och där investeringar i ny teknik blir snabbt föråldrad. Till detta kommer även den snabba förändring och otydlighet kring vad som skall premieras och vad som skall straffas i fråga om drivmedel. Inom samma tema rörde sig diskussionerna på 2030-sekretariatets partnermöte som också hölls i veckan. Energieffektivisering stod högt på agendan, vilket är ett måste om vi redan 2030 ska klara en bilpark med 2,5 miljoner elbilar samt elvägar för godstransporter. 2030-sekretariatet följer indikatorer mot 2030-målen och samlar partners som vill bidra till uppnåendet av målen. Flera 2030-partners är aktiva inom sektorerna energieffektivisering, elproduktion och förnybara bränslen.

I dessa sammanhang ligger järnvägssektorn bra till – redan idag är elektrifieringsgraden 95 procent. Men även vi står inför en liten ökning av efterfrågan i och med övergång från diesellok till eldrivna lok. Som vi visat i White Paper från Rail Freight Forward har gods på järnväg sex gånger lägre energikonsumtion än godstrafik på väg. Sverige behöver snarast skapa förutsättningar och incitament för att flytta transporter från väg till järnväg för att klara den ökade efterfrågan av elproduktion men även för klara den ökade efterfrågan av godstransporter som förutspås. Vi kan idag se att kombitrafiken inte utvecklas som den borde och att förändringen går trögt. Ramverk behövs för att främja användningen av förnybar energi och minskad energianvändning, exempelvis genom skatteväxling och styrmedel som premierar energieffektiva trafikslag.

Många frågor är ännu obesvarade inom temat energiförsörjning för framtidens transporter. Det är under dessa omständigheter välkommet att vårt nya Infrastrukturdepartement samlar infrastruktur, transporter, energi och digitalisering under samma tak. Vi ser fram emot en rivstart för det nya departementet den 1 april 2019.

Brinnande frågor som mer kortsiktigt kräver svar är finansieringen av branschens arbete med lastsäkring från och med 2019 och fortsättning av miljökompensationen för att stimulera överflyttning av godstransporter till järnväg. Vi har en löpande dialog och inväntar svar inom kort från Näringsdepartementet.

Det rör sig också i debatten om nya stambanor. Politiska samtal om finansieringen kommer fortsätta under våren och i det sammanhanget var ställningstagandet från SKL och en lång rad kommunal- och regionråd om vikten av en snabb utbyggnad och separat finansiering av stort intresse.