Skärpt skuggpris på koldioxid i väntan på global skatt

Sommaren 2019 befinner vi oss i klimatdebattens frontlinje och relevanta frågor ställs om västvärldens löften enligt Parisavtalet håller, om grön energi och mineraler till batterier räcker till framtidens elsamhälle och om en global koldioxidsskatt borde drivas fram.

Genom klimatlagen har vi i Sverige sedan 2018 ett tydligt mål att minska koldioxidutsläppen från inrikes transporter med 70 procent från år 2010 till år 2030.

Värdet på koldioxidutsläpp

Inom transportområdet används koldioxidskatten som skuggvärde på koldioxidutsläpp i bedömningar av samhällsekonomisk kostnadseffektivitet.

Det kan handla om kalkyler till grund för styrmedel och åtgärder för klimatomställningen, samhällsekonomiska analyser inom infrastrukturplaneringen, liksom beräkningen av transporternas externa kostnader.

Koldioxidskatten uppgår i dag till 1,14 kronor per kilo koldioxid. En översyn av värdet på koldioxidutsläpp motiveras dels mot bakgrund av de skärpta utsläppsmål som omfattas av klimatlagen, dels av senare års forskning kring växthusgasernas skadekostnader.

En radikal teknikomställning

De flesta är överens om att vi nu måste bygga klimatsmart infrastruktur och med styrande ramverk ta oss mot en bättre framtid.

Ambitiös svensk klimatpolitik behövs på det globala planet och kan dessutom forma grundplåten för svenska företags möjligheter att vara ledare inom innovation och utveckling av klimatsmarta system och lösningar.

Bygg- och anläggningsbranschen förväntas vara en motor för tillväxt de närmaste årtiondena men branschen är också kritisk för klimatomställningen. Insikten ökar och bland flera andra branscher har exempelvis den samlade betongbranschen nyligen lämnat en ambitiös färdplan till regeringens samordnare för Fossilfritt Sverige som innebär att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden år 2030. Exemplet kan användas för hela bygg- och anläggningsindustrins omställning och därmed för byggande av klimatsmart infrastruktur.

Korrekta ingångsvärden i samhällskalkylen skulle då ge vassare kalkyler och leda vägen mot en radikal teknikomställning. Synsättet speglar regeringens ambition, nämligen att skarpa klimatmål som hjälper svensk industri att ställa om och bli ledande.

Incitament till klimatsmarta transporter

För den svenska exportindustrin är effektiva transporter med konkurrenskraftiga priser och leveranser fortfarande avgörande.

När skatter och avgifter höjs måste därför riskanalysen också utgå från ett stärkande av Sveriges position som exportnation och vidmakthållen skattebas. Vi ska självfallet inte i onödan ta på oss tvångströja i form av kostnadsdrivande regleringar och ökande avgifter – vi har redan långa avstånd mellan de marknader där våra export- och importprodukter köps och säljs.

Positiva styrmedel för att ge incitament till klimatsmarta transporter kan motiveras med ett högre och relevant skuggvärde på koldioxid. Likaså kan korrekta skuggvärden utvisa vilka infrastrukturprojekt som är motiverade utifrån klimatutmaningen.

Bidrar inte till uppsatta mål

Vi konstaterar att dagens svenska koldioxidskatt saknar koppling till de verkliga klimathoten. Det har också framhållits av exempelvis Konjunkturinstitutet som förespråkar en höjning.

Naturvårdsverket har i mars 2019 i ”Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan” lyft värdet av koldioxidskatten som vägledning. Dagens koldioxidskatt återspeglar dock endast vad man vid en viss tidpunkt lyckades komma överens om i riksdagen, nämligen 1,14 kronor per kilo koldioxid.

Vad värre är – och för bedömningen av nyttan av styrmedel och infrastruktursatsningar – utgår de samhällsekonomiska kalkylmodellerna också från detta låga värde.

Värdet har inget samband med den samhällsekonomiska skadekostnaden för ett riskscenario, som blir alltmer sannolikt. Det bidrar inte heller till att vi når uppsatta mål. Vi riskerar alltså vår framtid om vi i dagens kalkyler inte utgå från verkligheten som den faktiskt ser ut.

Motsättningar mellan generationer

Det senaste decenniets vetenskapliga forskning visar att skadekostnaden för utsläpp av koldioxid ligger någonstans i intervallet 10 öre till långt över 10 kronor per kilo.

De stora variationerna beror främst på hur högt risken för klimatkatastrofer värderas och hur man diskonterar – eller skriver ner värdet av – framtiden. Här riskerar motsättningar mellan generationer uppstå och en alltför hög diskonteringsränta i kalkylerna kan alltså över tid helt ”äta upp” klimatnyttan med klimatåtgärder.

Tysk debatt om koldioxidskatt

Men det rör på sig internationellt och då främst inom EU. Den tyska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Umweltbundesamt, rekommenderar numera ett värde på 2 till 6 kronor per kilo koldioxid i samhällsekonomiska kalkyler.

Förbundsregeringens expertkommission rekommenderade under våren 2019 införandet av en koldioxidskatt. Och den frispråkige men faktaorienterade videobloggaren Rezo har inför EU-valet helt ändrat förutsättningarna för traditionella partier, med en form av ”Greta-effekt”.

Därför har nyligen, i eftervalsanalysen, den tyska debatten om en skatt på koldioxid tagit ny fart. Inom EU diskuteras nu en koldioxidskatt men självklart är det en utmaning för samhället med höjda bränslepriser. Några svenska politiker drev på för en EU-gemensam koldioxidskatt inför EU-valet.

Våga agera kraftfullt

Vår bedömning är att priset på koldioxid hittills har bestämts med stor försiktighet och låga värden. Olika svenska regeringars försiktighet om värderingen av koldioxidutsläpp förefaller orimlig med hänsyn till dagens hotbild från klimatförändringarna och mot folkhälsan.

En försiktighetsprincip borde snarast utgå från risken för ökande sannolikhet för extrema klimatscenarier och tipping points. Och om man vill bryta den skenande trenden måste man våga agera kraftfullt.

Spegla faktiska risker

Samhällsekonomiska analyser måste därför i detta skede genomföras med skugg- eller kalkylvärden som speglar de faktiska riskerna. Moderniserade samhällsekonomiska modeller får sedan utvisa vilka infrastrukturprojekt och styrmedel som är rätt väg framåt.