I veckan hade det nationella godstransportrådet möte på Lindholmen Science Park i Göteborg. Ett tema för dagen var innovation inom godstransporter, där det intermodala segmentet diskuterades och bedöms ha stor tillväxtpotential. Även forskningen, exempelvis forskningsprogrammet TripleF, som dock har begränsat med projekt från järnvägen, är central på längre sikt. TripleF står för Fossile Free Freight och är ett 12-årigt forskningsprogram med budget på 200 mkr. Man ser fram emot att få fler förslag på järnvägsprojekt. Senaste ansökningsdag är 1 april 2020. Ett viktigt nästa steg är att samordna med Fossilfritt Sveriges färdplaner. Andra teman som togs upp var kompetensförsörjningen i branschen och hur vi kan utveckla stråktänket ytterligare för att godstransporterna ska blir mer robusta och punktliga. Stråk är inte bara noder och bandelar som ska hänga ihop. Det handlar också om digitala stråk och att vi går ifrån resurseffektivitet till flödeseffektivitet.
I veckan hade vi också – tillsammans med kombitrafikens intresseorganisation UIRR – ett möte med Danmarks nye transportminister, Benny Engelbrecht (S). Där kretsade diskussionen kring förutsättningarna för att få till inom EU ett reviderat kombidirektiv – EU:s viktigaste verktyg för att främja intermodala transporter. Vi lyfte frågan om kapacitetssituationen genom Danmark som för närvarande är utmanad men som kan få en renässans när Fehmarn-bält-förbindelsen öppnar 2028. Här rådde stor samsyn om behoven av mer kapacitet i form av nya stambanor och satsningar i Öresund under kommande år.
För närvarande är Trafikverkets slutrapport om längre lastbilar på det svenska vägnätet ute på remiss. Förslaget är efterlängtat av näringsliv, åkerinäring med flera. Vi ser dock utmaningar med förslaget på grund av forskning som ifrågasätter upplägget från klimatsynpunkt, i korthet att nettobesparingen av energi/CO2 riskeras helt om järnvägstransporter tappar i konkurrenskraft. Andra länder inom EU, till exempel Tyskland, accepterar max 40-tons-fordon. Det finns även externa effekter som inte behandlas tillräckligt i rapporten, som ökad trängsel på de viktigaste motorvägarna och ökade utsläpp av vägpartiklar och mikroplaster från bildäck. Här måste Sveriges politiker tänka igenom ordentligt hur järnvägen ska stödjas så att inte ett genomförande får direkt motsatta effekter mot de avsedda. Vi samlar några godsmedlemmar till möte nästa vecka för att ta fram riktlinjerna för Tågoperatörernas remissvar. Hör av er om ni är intresserade.