Transporternas samhällseffektivitet och uppnående av klimatmålen
Regeringens bedömning (Budgetpropositionen, Prop 2020/21:1, Utgiftsområde 22) är att Sveriges transporter ännu inte är i ett läge där de är samhällsekonomiskt effektiva. En grundförutsättning en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning är att transporterna står för alla de kostnader de orsakar. Detta gäller även för externa kostnader – det vill säga samhällsbelastningen, nu och i framtiden – som uppstår som en följd av transporterna. Exempel på effekter som orsakar externa kostnader är utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, intrång i naturmiljöer, buller, trängsel, med mera. Trafikverket gör – inom den så kallade ASEK-gruppen – uppskattningar, kvantifieringar och värdering av de olika externa kostnaderna.
En värdering som nyligen skruvats upp påtagligt är värdet på CO2-utsläpp, där värdet ökat från cirka 1 kr per kg CO2 till 7 kr per kg CO2. Enligt Trafikanalys senaste redovisning av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader framgår att alla motordrivna transportsätt, utom elektrifierad vägtrafik och persontågstrafik i tätorter, inte fullt ut betalar för de externa kostnader som uppkommer till följd av trafiken.
Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Regeringen konstaterar att om vi ska nå klimatmålet så måste funktionsmålet (det vill säga transporternas funktionalitet och tillgänglighet) utvecklas inom ramen för hänsynsmålet (som inkluderar klimatmålet). Detta innebär att den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att klimatmålet för transporter nås och varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet.
Transporternas växthusgasutsläpp har minskat över tid, men inte i den takt som krävs för att nå klimatmålet. Etappmålet om 70 procents minskning bedöms inte kunna nås med befintliga styrmedel.
Kollektivtrafiken
Regeringen konstaterar att det är bekymrande att spridningen av det nya coronaviruset påverkat kollektivtrafiken negativt mot bakgrund av ambitionen att resandet med kollektivtrafik ska öka. Regeringen resonerar kring detta som att hittillsvarande insatser med anledning av pandemin har kunnat möta flera akuta behov som uppstått, men ytterligare insatser kommer att krävas för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Trots dessa insikter har regeringen stannat vid ytterst begränsade direktstöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, 3 miljarder kronor hittills 2020 och 2 miljarder kronor för 2021 i budgetpropositionen. Stöd till kommersiell persontrafik på järnväg, som tappat mer än 50 procent av resandet under 2020, har helt uteblivit.
Elektrifiering av vägtransporter
Regeringen anser att elektrifiering är en av de viktigaste åtgärderna för transportsystemets omställning till fossilfrihet. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Regeringen anser att en långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar bör tas fram. Regeringen konstaterar vidare att en stor del av landets godstransporter sker regionalt och bedömer att elektrifiering av relativt korta regionala vägtransporter har stor potential att bidra till att uppnå miljö- och klimatmål. Regeringen har därför föreslagit ett stöd till regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon, i syfte att elektrifiera tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena i stor skala på kort tid.
Miljökompensation till godstransporter på järnväg
Arbetet med att genomföra den nationella godstransportstrategin fortsätter och syftet är att en större andel av godset ska transporteras på järnväg och med sjöfart. För att stimulera transporter med järnväg har därför regeringen föreslagit att förlänga och vidareutveckla miljökompensationen för godstransporter på järnväg. Ambitionen är att stödet i fortsättningen ska effektiviseras för att ytterligare öka miljöstyrningen och träffsäkerheten. Regeringen bedömer att den minskade lönsamheten för de företag som tillhandahåller godstransporter på järnväg kan leda till neddragningar i verksamheterna med följden att utbudet av godstransporter på järnväg minskar. Detta riskerar att leda till en överflyttning av godstransporter från järnväg till väg. Regeringen anser att en miljökompensation på 400 miljoner kronor per år under 2021–2025 kan motverka en sådan utveckling. Stödet måste dock godkännas av EU-kommissionen.
Underhållssatsningen
Regeringen ökar resurserna för järnvägsunderhåll med 500 miljoner kronor 2021. Enligt information från Trafikverket är dock nuvarande underhållsplan underfinansierad. Det innebär att dessa medel innebär att Trafikverket inte måste göra en nedjustering av nuvarande underhållsplan. Nu kan därför Trafikverket fullfölja den plan för reinvesteringar som ligger för 2021 – 2023. För 2024–2026 är läget ännu oklart eftersom även den delen av underhållsplanen är inte är fullt ut finansierad.
Investeringsstöd till Green Cargo
Ytterligare steg i den gröna återhämtningen är investeringar för transportsektorns omställning. Regeringen föreslår mot denna bakgrund bland annat att Green Cargo ska tillföras ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder kronor för att möjliggöra nödvändiga investeringar, skapa en hållbar och väl avvägd kapitalstruktur i bolaget och undvika att en obeståndssituation uppstår. Regeringens resonemang utgår från att Green Cargos transportnätverk, inklusive vagnslastsystemet där man är den enda aktören, är av betydelse för Sveriges förutsättningar att uppnå de av riksdagen beslutade klimatmålen. Investeringsutrymmet är begränsat till följd av bristande lönsamhet under längre tid, vilket resulterat i betydande förluster för bolaget, som dessutom förvärrats av den pågående pandemin. I dagsläget finns därför en risk för bolagets fortlevnad. Regeringen bedömer dock att bolaget har en i grunden sund affärsplan och att Green Cargo, liksom övriga aktörer inom godstransporter på järnväg, fortsatt kommer att ha en viktig roll för såväl klimatomställningen som för svenskt näringsliv och dess konkurrenskraft. Regeringen bedömer vidare att miljökompensationen under åren 2021–2025 (som beskrivits ovan) ger förutsättningar för Green Cargo att realisera sin affärsplan och förbättra sin finansiella ställning. Regeringens bedömning är att det föreslagna kapitaltillskottet, med beaktande av den föreslagna miljökompensationen, förväntas generera en marknadsmässig avkastning.