Ökad punktlighet på grund av minskat resande

Vi har för andra året i rad redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procent enligt Trafikverkets pressmeddelande, vilket är en ökning med 2,2 procent från 2019. En delförklaring till den kraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll relativt avlägsen så sent som för ett år sedan – är troligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet.

Tågoperatörerna har tappat nära 60 procent av resenärerna, och att det är färre tåg i systemet. Tågoperatörerna har samtidigt också bidragit, genom arbetet Tillsammans för tåg i tid – TTT, till att skapa kunskap om vad som orsakar förseningar för att sedan utveckla åtgärdsplaner för de orsaker de förfogar över. Detta är ett ständigt pågående arbete där vi alltid kan bli lite bättre.

Andra mått för att mäta punktlighet

I ljuset av den kraftiga nedgång i resandet blir det intressant att snegla på Transportstyrelsens och KTH:s nya mått för punktlighet som mäter punktlighet från resenärsperspektivet. Det är väl känt att punktligheten för tågen tenderar att vara som sämst när resandet är som högst och vice versa. Det traditionella sättet att mäta punktlighet, att tåget ska anlända inom fem minuter från den tid som står i tidtabellen, tar dock inte hänsyn till antalet resenärer, utan ett tåg är lika försenat oavsett om det är fullsatt eller halvtomt. Effekten har blivit att andelen resenärer i tid tenderar att överskattas.

Skogstid ökar kostnader för godsföretagen

Under tågplanen 2020 hade framförallt godsföretagen en stor andel skogstid, det vill säga i första hand när tåg står parkerat på separat spår och väntar på att ett snabbare tåg ska passera. Över 60 procent av Sveriges järnvägsnät består av enkelspår vilket accentuerar problembilden, eftersom möten på enkelspår genererar ännu mer skogstid. Värdet av skogstiden blir ett mått på stillestånd, där personal-, fordons-, elkostnader och inte minst förlängda leveranstider till slutkund bör räknas in. En grov uppskattning är att den totala produktionskostnaden ökar med mellan 10 och 20 procent på grund av skogstiden.

Trafikverkets åtgärder för att förbättra punktligheten är främst att skapa bättre planering av banarbeten och att planera tågavgångarna med bättre marginaler än tidigare och på så sätt skapa en robust plan. Med ökade tidsmarginaler ökar även skogstiden eftersom systemet ofta är fullt.

Det är verkligen avgörande att Trafikverket identifierar nya metoder och verktyg för att balansera tågplanen för att få plats med befintlig och ny efterfrågan samt hitta dold kapacitet i planen för att få plats med alla banarbeten, godståg och persontåg. Ambitionen måste vara att klara att bibehålla den goda punktligheten vi haft under 2020, trots den ökade komplexiteten i tågplanen. Men då är det kritiskt att Trafikverket utvecklar optimeringen av planeringen, frångår planering i regioner samt säkrar framtida kompetens inom analys. Trafikverket är medvetna om behovet av en uppgraderad kapacitetstilldelningsprocess.