Sedan Sverigeförhandlingen presenterade en plan för nya stambanor inklusive löften om över 100 000 bostäder i kommuner utmed banan har mer eller mindre realistiska alternativ som magnettåg och hyperloop passerat revy. Och nyligen har visionen för en snabb utbyggnad av elvägar – såsom den ritades upp för cirka fem år sedan – visat sig vara ett stickspår. Utvecklingen av bränsleceller, elflyg och kanske luftskepp har möjligen framtiden för sig, men tar tid att utveckla och införa på bred front. Tidskritiska beslut om vår framtida infrastruktur har dessvärre hämmats av att vi gärna hemfaller åt rosaskimrande visioner om teknikens under.
Skanska har nyligen pekat på att det med modern – etablerad – byggteknik går att bygga elvägar i form av nya stambanor mellan våra tre storstäder på nio år. Om utsläppen under byggtiden är problematiska så kan vi vidga perspektivet och ge förutsättningar för lågfossil betong genom ett stort industriellt projekt, liknande HYBRIT inom stålindustrin. Statliga volymgarantier skulle kunna ställas ut inom ramen för en större upphandling av klimatsmart betong vid snabb utbyggnad av nya stambanor, som vi skrev om för två år sedan. Därmed får även anläggningsindustrin en kraftfull skjuts mot klimatomställningen.
Några ord om pandemin, som uppenbart inte är över. Håll i och håll ut. Restriktionerna haglar över oss som bransch. Stödinsatser är nu helt kritiska. Den nya förordningen accentuerar det orimliga förhållandet att staten i pandemitider garanterar mer eller mindre normala förutsättningar för att resenärer i offentligt upphandlad kollektivtrafik samtidigt som man bortser från behovet av stöd för att upprätthålla längre pendling. Med den allt lägre fyllnadsgraden minskar möjligheterna att upprätthålla kommersiellt drivna långdistanslinjer. I veckan har Almegas ledning krävt krisåtgärder från Finansdepartementet, såsom tillfälligt avskaffande av banavgifterna.
Förslag till att förbättra möjligheterna till god mobil uppkoppling på fjärrtåg
Idag publicerade PTS en rapport med fram förslag till hur man kan fördela 50 miljoner kronor under två år som ska leda till bättre mobil uppkoppling, enligt ett uppdrag från regeringen.
Att det finns utmaningar med att få in signaler i tågen genom stålkarosser och isolerglas samt att dimensionera täckningen är väl känt. För att hantera detta behövs en ökad förståelse mellan olika aktörer och samhällssektorer. Medlemmar hos Tågföretagen och IT&Telekomföretagen ingick därför förra året en överenskommelse om att samverka för att bidra till att hitta gemensamma lösningar ett initiativ vi kommer att fortsätta att driva. Läs mer
Industrispår fram till dörren
”Tänk järnväg när ni etablerar logistikfastigheter” – det framförde Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen, på Fastighetsvärldens seminarium Logistik & Fastigheter den 4 februari. Läs mer
Medielänkar vecka 7
Kritiken från myndigheterna: ”Trafikverkets framtidsförslag missar klimatmålen”
Trafikverket har gett regeringen ett förslag om hur vägar och järnvägar bör planeras de kommande årtiondena. Enligt Trafikverket är det viktigt med dyrare drivmedel, fler elfordon och biobränslen för att nå klimatmålen, men det här räcker inte menar kritiker. ”Det behöver framgå hur man kan planera infrastrukturen så klimatmålen kan nås”, säger Joanna Dickinson, klimathandläggare på Naturvårdsverket.
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se
Byggjätten: Höghastighetsbanan kan byggas snabbare och billigare
Hela höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kan byggas på bara nio år och kostnaden går att pressa ned till cirka 205 miljarder kronor. Det fastslår byggjätten Skanska som tittat på en ny teknisk lösning för projektet.
Läs artikeln på di.se
Svenska snabbjärnvägen kan byggas på pelare i luften – Trafikverket utreder helt ny teknik
Trafikverket presenterar inom kort en för Sverige helt ny teknik för att bygga höghastighetsjärnvägar, erfar DN. Genom att lägga spåren på pelare i luften bedömer experter att många miljarder kan sparas, vilket regeringen efterlyst. Dessutom blir byggtiden betydligt kortare.
Läs artikeln på dn.se
KTH-professor: Snabbtåg på pelare har flest fördelar
Att bygga höghastighetsbanan på pelare i luften har sina nackdelar. Men fördelarna överväger, menar broprofessorn Raid Karoumi på KTH.
Läs artikeln på nyteknik.se
Nu ska bussar och tåg gå halvfulla
Från och med i dag får bara hälften av sittplatserna på bussar och tåg som går på linjer som överstiger 15 mil säljas. Regeln införs för att bromsa spridningen av coronaviruset.
Läs artikeln på aftonbladet.se
SJ och MTRX i protest mot regeringen
SJ och MTRX protesterar mot förslaget från regeringen att begränsa antalet resenärer på tåg som körs 150 kilometer eller längre. Orimligt, tycker SJ. Regeringen erbjuder varken dialog eller stöd, tycker MTRX.
Läs artikeln på jarnvagar.nu
Tomas Eneroth om mandatperiodens stora infrastrukturfrågor
Drygt två år har gått sedan regeringen tillträdde i januari 2019. Mycket har hänt på infrastrukturområdet, men vilka har de stora frågorna varit? Infrastrukturminister Tomas Eneroth delar med sig av sin syn på mandatperiodens två första år.
Läs artikeln på regeringen.se
Tunga ekonomer ökar pressen på regeringen: ”Helt enkelt inte acceptabelt”
Sexton extra ändringsbudgetar senare – pressen på regeringen att förlänga och förstärka företagsstöden från branschorganisationer och stödpartier har inte avtagit, snarare tvärtom. Och kraven får uppbackning av tunga nationalekonomer.
Läs artikeln på di.se
Ökad punktlighet – en effekt av flera av corona
Många har velat förklara 2020 års höga punktlighet med ”corona-effekten”, men när TTT:s analysfunktion dykt ner i siffrorna har man sett flera parametrar som påverkar. Vi ställer frågan om vilka dessa är till Magnus Linné som leder TTT:s analysgrupp.
Läs artikeln på trafikverket.se