Underhållsskuld 60 miljarder?

Den offentliga debatten om transportinfrastruktur går varm. I börstermer är vi på all-time-high. Efter det att förra veckans infrastrukturproposition fått kritik – i stort berättigad – från flera håll, så har den aviserade nedläggningen av Bromma flygplats tagit stor plats. Det är ett faktum att resandet med både flyg och tåg har gått ner under pandemin, men det ger oss visst utrymme att dra förnyade slutsatser om framtidens resande och transportsystem. I det perspektivet är regeringens utspel och förslag i det närmaste att betrakta som levande framtidsunderlag som successivt anpassas efter uppdaterade scenarier. Samtidigt haltar det officiella prognosarbetet som bedrivs av Trafikverket, historiska förhållanden genererar prognoser och scenarier som ligger hjälplöst på efterkälken. När det gäller järnvägen är det nu hög tid att se sanningen i vitögat. Kapacitetstaket för järnvägen är redan passerat och att bygga ny kapacitet för ökande gods- och persontransporter är ett måste för framtiden. Det är dags att svara upp mot de löften som flera regeringar genom Sverigeförhandlingen lämnat till kommuner utmed tänkt sträckning av nya stambanor och knyta ihop uppgörelsen med hundratusentals bostäder utmed banan.

Idag har Tågföretagen gått ut med en mer utvecklad syn på regeringens infrastrukturproposition från förra veckan. Se pressrelease, separat artikel på webben och PM med våra ställningstaganden. Den initiala glädjen över en i och för sig stor ökning av den finansiella ramen förbyttes snabbt i insikter om grundläggande brister. Med regeringens förslag tillåts underhållsskulden för järnvägen växa till nästan 60 miljarder kronor under planperioden. Dessvärre finns – än så länge – inte politiskt mod att separera ut det stora framtidsprojektet nya stambanor utanför anslagsbudgeten. Investeringen i ERTMS ombordutrustning som kräver statlig medfinansiering hanteras inte alls och hela ERTMS-projektet riskeras därmed på grund av trösklar för tågoperatörerna att delta i utrullningen.

Pandemilagstiftningen och restriktioner fortsätter att tynga den långväga persontrafiken. Vår begäran om möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth för att adressera dessa utmaningar är än så länge obesvarad. Under riksdagens frågestund på torsdagen replikerade infrastrukturministern att stöd redan utgår till godstrafiken och regional kollektivtrafik. Men det är inte det vår fråga handlar om. Vår fråga handlar om den särskilda utmaningen som den samhällskritiska långväga kollektivtrafiken står inför med en situation som i det närmaste är ett partiellt näringsförbud.

Medielänkar vecka 16

Tyskland skiftar till grönt

Det tyska valet i september är inte bara slutet för Merkels era utan kanske också för en historiskt lång och unik politisk stabilitet.
Läs artikeln på di.se

Rätt bygga bostäder på Bromma

Det är bra att Bromma läggs ned så man kan bygga bostäder. Men kapaciteten måste säkras på Arlanda.
Läs artikeln på di.se

Ramen för investeringar och underhåll är otillräcklig

Tågföretagen välkomnar infrastrukturpropositionen och den ökade finansiella ramen för framtida investeringar och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur, men menar att det näringspolitiska fokus som utlovats är otillräckligt. Enligt Tågföretagen märks det framför allt i att underhållsskulden kommer öka kraftigt under planperioden 2022–2033.
Läs artikeln på transportochlogistik.se

Majoritet formeras mot nedläggningen av Bromma – ”magstarkt och odemokratiskt”

Regeringens beslut att stänga Bromma flygplats i förtid har fått oppositionen att se rött. Nu pågår ett intensivt arbete i riksdagen för att stoppa planerna. Ilskan är stor även inom Centerpartiet och redan i nästa vecka hoppas kritikerna att en majoritet ska samla sig mot regeringens linje.
Läs artikeln på di.se

Är vi förberedda på transportskiftet?

Sverige har möjlighet att ta ledningen i det transportskifte där vi befinner oss, men då krävs långsiktigare och kraftfullare åtgärder, skriver Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen och Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen och identifierar fem trender som accelererar förändringen inom transportsektorn.
Läs artikeln på aktuellhallbarhet.se

Trafikverket provkör 835 meter långa tåg

En provkörning med tåglängd 835 meter genomfördes framgångsrikt mellan Maschen söder om Hamburg och Malmö Tåglängder upp till 835 meter är tillåtna i Tyskland i korridoren Maschen – Padborg gräns, och på stora delar av järnvägsnätet i Danmark inklusive hela korridoren Padborg – København, och används rutinmässigt mellan Maschen och Fredericia.
Läs artikeln på infrastrukturnyheter.se

Debatt: Först elektrifiering av de regionala järnvägar som saknar el

Diskussionen om en elektrifiering av transportsystemet i sin helhet är viktig och positiv. Först krävs dock en satsning på de regionala järnvägar som saknar elektrifiering trots omfattande gods- och/eller persontrafik. Lämpliga exempel finns i Västerbottens län och Kalmar län. De regionala banorna bidrar till att skapa förutsättningar för en väl fungerande kollektivtrafik mellan tillväxtmotorer runt om i Sverige. Det skriver Rickard Carstedt och Karin Helmersson.
Läs artikeln på vk.se

Experter: Järnvägen har varit eftersatt i 40 år

SverigeI årtionden har regeringar investerat för lite i järnvägen, vilket lett till en underhållsskuld. Att byta räls i Hallsberg är ingen valvinnare. Höghastighetsbanor kan avlasta resten av tågnätet men är långt ifrån ett självklart grönt projekt, enligt flera forskare på området.
Läs artikeln på ttela.se

Kritik från många håll efter miljardsatsningen – men jubel i norr: ”En fantastisk dag”

Regeringen vill satsa 799 miljarder kronor på att rusta upp och bygga ut det svenska väg- och järnvägsnätet. Men den nya planen för att komma vidare med höghastighetstågen får kritik från både höger och vänster. Däremot möts beskedet att Norrbotniabanan ska byggas av stort jubel i norra Sverige.
Läs artikeln på di.se

I juni kan du ta nattåget Stockholm-Berlin

Den utdragna pandemin har försenat återstarten för nattåget från Sverige till Berlin. Men 27 juni är det dags. Och denna gång kan man kliva på i Stockholm på tåget som inte längre kör via Trelleborg–Sassnitz-färjan utan via broar i Danmark.
Läs artikeln på vagabond.se