Ökade satsningar på forskning inom EU

En tiondel upp, en tiondel ner… De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Riksgälden har reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 och staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Vice riksbankschef Per Jansson stack ut hakan vid ett tal i december och föreslog ett omtag i finanspolitiken och behovet av att låta den få en större roll. Stor försiktighet har präglat regeringars finanspolitiska ambitioner trots det exceptionellt låga ränteläget. Förklaringen skulle kunna vara att underskott och skuld generellt setts som något negativt och land efter land har därför skapat komplexa hindrande ramverk. Per Jansson framhåller dock att det inte per automatik är negativt med offentliga underskott – utan det beror på omständigheterna. Med en statsminister som nyligen lämnat Finansdepartementet borde förutsättningarna vara goda för en fundamental kursändring.