Är järnvägsbranschen attraktiv?
Frågar man styrelsen för Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, så är svaret ett rungande ja. Järnvägen är attraktiv. Men som bland annat Claes Peyron, Nordenchef på Universum och expert på arbetsgivarerbjudanden, säger så är järnvägen inte den bransch som unga tänker på när de ska söka sina första jobb eller utbilda sig. Glappet mellan vad vi är och vad vi vill vara är stort därför har branschen tillsammans tagit fram ett arbetsgivarerbjudande som ska hjälpa oss att nå ut till framtida medarbetare. Ämnet är angeläget och ett hundratal deltagare var med och diskuterade kompetensförsörjningen inom järnvägsbranschen.
Mer om Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS
Kristoffer Tamsons ny ordförande för JBS
Kompetensförsörjning är ett av de områden som järnvägsbranschen samverkar kring inom ramen för JBS. Claes Peyron visade på fakta om att bristen på kompetens gäller alla branscher och är på rekordhöga nivåer nu och han ser inte att den kommer att minska. Som ett exempel så tyckte en procent av gymnasieungdomarna 2021 att järnvägsbranschen var en attraktiv bransch i Universums undersökning. Järnvägsbranschen kommer på 26:e plats när gymnasieungdomar ska lista attraktiva branscher. Men det är inte bara elände, järnvägsbranschen har något som unga vill ha idag – järnvägen är hållbar. Det är en viktig egenskap som unga idag tittar på när de väljer var de ska jobba, berättar Claes Peyron.
Att jobba med kompetensförsörjning är ett långsiktigt arbete och för att järnvägsbranschen ska bli tydligare har branschen lanserat ett arbetsgivarerbjudande som visar på vad som är branschens viktigaste fördelar. Det presenterades av Linn Bröms, Trafikverket, och Linda Ekholm, Tågföretagen, som har varit projektledare. Arbetsgivarerbjudandet visar att de som jobbar i branschen är stolta över att bidra till samhället när det gäller konkurrenskraft, klimatmålen och framtidens transportlösningar. Medarbetarna tycker också att de tekniska innovationerna, möjligheten att bredda sin kompetens och problemlösningen är viktiga delar i varför de gillar att jobba inom järnvägen.
Under konferensen fick vi se instruktionsboken för arbetsgivarerbjudandet och arbetet fortsätter nu inom JBS kompetensgrupp med hur detta material ska kunna användas av alla medlemmar inom JBS för att vi tillsammans ska visa järnvägen som en attraktiv arbetsgivare. Arbetsgivarerbjudandet har tagits fram gemensamt inom branschen och 1 800 medarbetare har deltagit.
Arbetet med att forma ett järnvägscollege börjar bli klart. Den 22 juni är frågan om beslut uppe i Trafikverkets styrelse. Arbetet startade som ett led i att säkra kompetensen och ingår i regeringsuppdraget Strategisk kompetensförsörjning. Trafikverket har av regeringen fått i uppdrag att avhjälpa brister i den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägsbranschen.
En av de prioriterade åtgärderna är att ta fram en modell för ett järnvägscollege och framtagandet av järnvägscollege har drivits av Amelie von Zweigberg, Zweig Solutions, och Cap Gemini tillsammans med branschen. Ett järnvägscollege bidrar till att öka kvaliteten på branschens utbildningar. Det visar bland annat det arbete som har skett med vårdcollege, berättar Amelie von Zweigbergk. Syftet med ett järnvägscollege är att öka kvaliteten och tillgängligheten på järnvägsutbildningar utifrån branschens behov.
Att kunna planera en resa eller transport och känna tillit till att tåget kommer fram i tid är mer än någonsin en grundförutsättning för järnvägen som transportslag. Det är också avgörande för tågföretagens kundnöjdhet och lönsamhet på en avreglerad järnvägsmarknad. Staffan Sporre, och Britt-Marie Olsson från exekutiva ledningsgruppen Tillsammans för tåg i Tid, TTT, presenterade vad järnvägsbranschen gör för att höja punktligheten. De underströk också samverkans betydelse för punktligheten, till exempel genom att påpeka att punktligheten de senaste åren varit stabil trots kraftigt ökad trafik.
Ett projekt inom TTT är datadelning och vi fick se en demo på vad man kan göra med den data som järnvägens olika aktörer samlar in. En gemensam dataplattform ökar förutsättningarna för en högre punktlighet. En gemensam faktagrund skapar effektivare och mer kompletta rotorsaksanalyser. Via skräddarsydda rapporter ges faktabaserade beslutsstöd och därmed bättre grund för att agera. Nya insikter kan fås genom att data delas, kombineras och visualiseras på ett ställe där gemensam åtkomst möjliggörs.
Utvecklingsgruppen för Bättre Trafik- och Resenärsinformation, UBTR, med Ulrica Sörman, Trafikverket och Helen Andreasson, Västtrafik menar att vi behöver bli än bättre på att sätta kunden i centrum. Det är resenären och transportköparen vi finns till för och det får vi inte glömma bort.
Med hjälp av insikter från bland annat kundundersökningar och dataanalyser driver UBTR branschgemensamma förbättringar och utveckling av trafik- och resenärsinformation utifrån kundens behov.
UBTR driver trafikinformationsfrågor och deltar aktivt i och ansvarar för olika arbets- och projektgrupper. Målet är en trafik- och resenärsinformation som kommuniceras i rätt tid och upplevs som användbar och samstämmig.
Resenärsnöjdheten följs upp genom en löpande NKI-undersökning där målet är att nå en resenärsnöjdhet i trafikstörning på minst index 70 senast 2025. I normala trafiklägen ska NKI ligga på minst 80.
JBS-konferensen är ett viktigt forum för uppdatering och fördjupning om järnvägsbranschens frågor och förbättringsarbeten. Det är dessutom ett tillfälle att möta ledande aktörer och kollegor inom branschen.