Rekordmånga deltagare på Järnvägs­dagen

Sverige behöver ett förändrat samhällskontrakt. De senaste 50–70 åren har kontraktet handlat om att du som individ kan ta dig fram var som helst med privat bil, konstaterar John Hultén, K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, när han presenterade Rådslagets resultat för förnyelse av kollektivt resande. Initiativet har tagit avstamp i de utmaningar kollektivtrafiken upplevde under pandemin och det möjlighetsfönster som då öppnades för att utmana gamla sanningar och utforska nya perspektiv.

Vi behöver ett nytt samhällskontrakt: Alla medborgare ska inom rimlig tid och till en rimlig kostnad kunna ta sig överallt i städer och till viktiga platser utanför städerna. Det behövs en vision som kan genomsyra allt i samhället.

Kommer inte det här att bli dyrt? Där menar John Hultén att det kommer att kosta och att all omställning kostar. Oavsett om visionen om kollektiv mobilitet ligger till grund eller om det är någon annan vision.

För att det här ska bli verklighet behöver det sättas tryck på riksdag och regering. Det är inget som kommer av sig självt. John Hultén skulle gärna se en kommission för framtidens mobilitet och menar att det måste komma tryck underifrån. Det är dags att samla aktörer i den här nya branschen och börja jobba.

När det kommer till framtidens godstransporter har det historiskt varit lastbilen som har tagit hela ökningen av godstransporterna. Det berättar Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH. Järnvägen har inte haft samma möjlighet när lågprisåkerier har tagit marknadsandelar. Men just nu har godstransporterna ett bättre läge med höga drivmedelspriser och brist på lastbilschaufförer. Kostnaderna för lastbilstransporter ökar vilket gör att järnvägen kommer i ett bättre läge. När priset inte skiljer transportslagen åt så väljer fler företag järnväg för sina transporter och det låga klimatavtrycket väger över som säljargument.

Hur man köper transporter är också något som försvårar för järnvägen, enligt Bo-Lennart Nelldal. Köpa lastbilstransporter kan du göra med ett telefonsamtal, eller så ringer ett åkeri kanske till och med upp dig, medan att köpa en järnvägstransport kräver en transportchef på företaget.

Kombitrafiken har stor potential. När man kan kombinera godsets transport med lastbil och järnväg så kan man också få bättre ekonomi i transporterna. Varje transportslag gör det de är bäst på. Järnvägen tar de långa distanserna och lastbilen levererar ”last mile”, ända fram till kund.

Tittar man på den längre pendlingen med tåg, jämfört med kollektivtrafiken, så är nivåerna tillbaka på 2019 års nivåer, men inrikesflyget inte har kommit dit, menar Bo-Lennart Nelldal. Det kan bero på att flyget bygger mycket på företagens tjänsteresor. Digitala vanor med hemarbete och digitala möten gör att tjänsteresorna blir färre.

John Hultén ser också att de förändrande resvanorna efter pandemin kommer att påverka resandet. För tio år sedan när digitaliseringen kom i gång på allvar trodde man att resandet skulle minska, men det som hände var att människors nätverk blev än större och var längre bort. Vilket gjorde att vi reste än längre för att träffa dessa människor.

Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket, har nu varit på sin post i åtta månader. Han har ägnat stor del av tiden att lära sig mer om verksamheten. Han har tre fokusområden: kommunikation, kostnader och kompetensfrågorna. Dialog och samverkan med järnvägsbranschen är viktiga. Och han upplever att kommunikationen funkar, även om Trafikverket och branschen inte alltid är överens. Det är viktigt att komma fram till bra lösningar och ha ett gott samarbete.

Järnvägen har en viktig roll i det svenska transportsystemet. I nationell plan satsas stora investeringsmedel på järnväg. Roberto Maiorana kommenterade också de pengar som inte används i år inom järnvägen, att de medlem kommer återföras till järnvägen längre fram.

Tågplanen för 2023 är den första där det nya planeringssystemet MPK kommer användas. Projektet startades redan 2014 och kommer att gå live i och med tågplanebytet den 11 december. Roberto Maiorana menar att Trafikverket är rustade för de eventuella risker och utmaningar som fortfarande finns. Han berättar också att de kommer att kommunicera med resenärer och transportköpare så att de grupperna förstår Trafikverkets roll i järnvägssystemet.

Tre studenter var inbjudna för att ge sin syn på framtidens järnväg. Det var Fredrika Brink, Josefin Odelstam och Matilda Rönkkö. Alla tre gör sina sista år på sina respektive utbildningar och i somras gick de Swedtrain internehip program där de besökte sex olika företag i branschen och lärde sig mer om järnvägen

Det de kunde konstatera var att branschen har många eldsjälar som jobbar, men att den allmänna bilden att järnvägen som till exempel att tågen ofta är försenade, också finns i branschen. Branschen behöver mer självförtroende. Att bilden av järnvägen behöver ändras konstaterade de också. Punktligheten är till exempel inte så dålig som alla upplever att den är. De ser också att lagar behöver ändras, det behöver bli smidigare att köpa biljetter och samverkan med andra transportslag kan öka. De tar bland annat upp Frankrike som exempel där man har förbjudit fossila färdmedel där man kan åka tåg under 2,5 timmar. Även biljettpriserna måste matcha övriga transportslag bättre om man ska få människor att välja tåg. Det kan inte vara billigare att flyga. Det ska vara både enkelt och fördelaktigt att ta tåget. Det ska också gå att ta sig till och från tåget på ett klimatsmart sätt.

Påverkar tekniken fortfarande samhället? Den frågan får Daniel Akenine, nationell teknikchef Microsoft Sverige, ofta och svaret är ja. Han presenterade sju trender som han tror kommer nå sin tipping point inom de närmaste tio åren.

Efter en trevlig lunch med mycket mingel var det under eftermiddagen dags för Bertrand Gryspeert, vd och Björn Östlund, styrelseledamot, Vossloh Nordic Switch Systems, att tala om effektivare underhåll med digitalisering och teknik. Vossloh inleder sin presentation med orden ”Underhåll är häftigt”. De har själva gjort mycket för att effektivisera processer och arbetsmetoder men menar att hela industrin står för mycket kunnande som kan tillämpas, där alla kan hjälpas åt. Det är viktigt menar de, att vi tar hand om det vi har och tillsammans, säger de, kan vi göra det ännu bättre.

Efter en gruppdiskussion kring borden var det dags för en panel med Trafikutskottet som representerades av Patrik Jönsson (SD), Helena Gellerman (L), Oskar Svärd M), Linda Westerlund Snecker (V), Ulrika Heie (C), Daniel Helldén (MP) och Magnus Oscarsson (KD). Frågan om underhåll av järnvägen engagerade, liksom godstransport och digitalisering. I frågan om vilken järnvägsfråga som är viktigast för de själva att driva under den här mandatperioden så menar Gunilla Svantorp (S) att det är svårt att välja en sträcka, men menar att gränsöverskridande infrastruktur är väldigt viktigt tillsammans med underhållet.

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister inledde med att tala om elektrifiering. Han menar att de viktigaste järnvägsfrågorna bland annat är flaskhalsar, att underhålla det vi har och godstrafiken. Bara fantasin och elektrifieringen sätter gränser för vad man kan göra och han menar att man borde se de olika transportslagen som delar av ett helt system. Han konstaterar att vi går en spännande framtid till mötes!

Följde gjorde en paneldebatt med David Mothander, acting VP of Global Regulatory Affairs & Public Policy, Bolt, Daniel Berg, Head of Business development technology Aimo, Haris Habul, direktör Division Tåg, VR Sverige och Maria Signal Martebo, vd Alstom Transport Sverige. Alla inbjudna för att diskutera ämnet Mobility as a service. Samtliga verkar eniga om att man måste börja möta efterfrågan och samarbeta. Maria tillägger också att man talat om samverkan sen 1994 och hävdar att man måste få till ett bättre samarbete i branschen samt att framtidens hållbara resor redan är här.

Efter en till gruppdiskussion med deltagarna följde ett samtal om intermodalitet som också engagerade nästa panel. En av paneldeltagarna var Torgny Nilsson, Manager Business Development, Trelleborgs Hamn AB som bidrog med perspektivet om hamnens roll i Järnvägssystemet.

Avslutningsvis tackade Ted Söderholm, vd Green Cargo, ordförande Tågföretagen och Björn Asplund, Customer Director Alstom, ordförande Swedtrain, samtliga deltagare, talare och moderator Frida Zetterström för det stora engagemanget under dagen. De delade också med sig av sina egna reflektioner och Björn passade även på att påminna om den kommande mötesplatsen Train & Rail som arrangeras på Stockholmsmässan den 25–27 april 2023.

Fotograf: Ida Åkesson