Hoppa till innehåll

I ett debattinlägg inför det informella mötet i februari med EU:s transportministrar lämnade Transportföretagen inspel i några av de frågor som ligger på ministrarnas bord. Genom att urvalet av frågor begränsades – till elektrifiering av i dag icke-elektrifierade transporter och till längre vägfordon – saknades dessvärre ett helhetsperspektiv. Vi ser därför goda skäl att komplettera behovsbilden med värdet av än mer samverkan mellan de olika trafikslagen för att åstadkomma ökad transporteffektivitet i befintligt transportsystem.

Transportberoendet kommer öka

I egenskap av företrädare för sjöfarten, åkerierna och tågföretagen efterfrågar vi ett mer holistiskt perspektiv. Den viktigaste prioriteringen för tunga godstransporter är att mer gods bör transporteras med sjöfart och järnväg på de långa delsträckorna. Åkeriernas fokus är i större utsträckning de 90 procent av transporterna som är under 30 mil. Laddinfrastruktur för godstransporter behövs, men det är i första hand en lösning lokalt och regionalt. Även de längre vägfordonen lämpar sig för den lokala transportmarknaden.

Transportberoendet i samhället är stort och vi förväntar oss inte att det skulle avta. Tvärtom beräknas transporterna fördubblas under de närmaste 15-20 åren. Godstransporterna ökar konstant till följd av ökad handel, expanderande arbetsmarknadsregioner och tillväxt i industrin. Med en tilltagande klimatkris och efterfrågan är det därför nödvändigt att de tunga godstransporterna effektiviseras. Transporteffektivitet är därmed avgörande för omställningen av transportsektorn.

Mindre trängsel på vägarna och frigjorda förarresurser från de långväga vägtransporterna kan effektivisera åkerinäringen i hela landet och avlastningen skulle minska trängseln i vägtrafiken. När fler långväga transporter flyttas till järnväg eller sjöfart och förs närmare slutdestinationen innan vägtransporterna tar över minskar vägcabotaget. Det i sig skapar en mer ekonomiskt och socialt hållbar marknadssituation för åkerinäringen och i förlängningen även för tågoperatörer och rederier. Förarjobb för kortare och mer regionala transporter innebär mer attraktiva arbetstider och är lättare att rekrytera personal till.

Mindre trängsel på vägarna och frigjorda förarresurser från de långväga vägtransporterna kan effektivisera åkerinäringen i hela landet och avlastningen skulle minska trängseln i vägtrafiken.

Ett godståg är lika mycket som 20 lastbilsekipage

Transportkedjor som i större utsträckning tar tillvara sjöfartens och järnvägens kapacitet på de längre sammanhängande transportstråken är en given lösning som kan underlätta utmaningarna. Transportbranschen möter dock utmaningar för att realisera den potential som finns för att göra dessa intermodala lösningar robusta och så effektiva som de har potential att vara. Begränsningar inom till exempel effektivitet i omlastningsnoder, lyftbarhet för trailers och incitament för överflyttningen av gods – där det är relevant och möjligt – till järnväg och sjöfart försvårar utvecklingen.

Med bättre kapacitet för och prioritering av intermodala lösningar för långväga godstransporter kan trafikslagen i ökande grad komplettera och avlasta varandra. Ett normallångt godståg ersätter exempelvis mer än 20 lastbilsekipage och därmed kan järnvägen avlasta och stärka åkerinäringen genom att det långväga godset i större utsträckning transporteras på järnvägen. På liknande sätt kan sjöfarten avlasta i första hand järnvägen. Frigjorda förarresurser från de långväga vägtransporterna kan effektivisera åkerinäringen i hela landet och avlastningen skulle minska trängseln i vägtrafiken.

Samverkan kan minska energiförbrukningen

Som branschföreträdare för de långväga godstransporterna är vår slutsats att ett mer holistiskt och trafikslagsövergripande perspektiv är helt nödvändigt för att klara transportutmaningen under kommande decennier. Högre grad av samverkan mellan trafikslagen är lösningen som leder till minskad energiförbrukning, bättre villkor i transportbranschen och i förlängningen lägre kostnader för godstransporter.

Ett viktigt steg i detta sammanhang är att näringslivet, som beställare av transporter, kräver att transporteffektiviteten optimeras när de beställer transporter. I förlängningen innebär det att transportköpare och speditörer – som ofta är de som konkret organiserar transporterna – får i uppdrag att utveckla och realisera långsiktigt hållbara affärsmodeller, där transporteffektivitet blir ett centralt inslag.

Undertecknare

Anders Hermansson
VD Svensk Sjöfart

Ulric Långberg
Samhällspolitisk chef, Sveriges Åkeriföretag

Gustaf Engstrand
Näringspolitisk chef, Tågföretagen