Analys av minskade möjligheter till EU-finansiering av järnväg i Sverige

Som vi tidigare rapporterat blev utbyggnaden av nya stambanor EU-politik i slutet av 2022. Utbyggnaden av EU:s stomnätskorridorer – det så kallade TEN-T-nätet – pågår sedan årtionden och är ett viktigt bidrag till EU:s konkurrenskraft och välstånd. De planerade sträckningarna för nya stambanor som gällde intill strax före jul skulle enligt kommissionens förslag från 2021 ingå i TEN-T-nätet. Vid ett möte med EU:s ministerråd den 5 december 2022 valde dock regeringen att föreslå ändringar av kommissionens förslag. Rent konkret innebar detta att delar av de planerade sträckningarna i södra Sverige har lyfts bort från EU:s stomnätskorridorer. Det får allvarliga effekter och försvårar Sveriges möjligheter att få återbäring på EU-medlemskapet.

Tågföretagen har – tillsammans med en lång rad organisationer och intressenter – i slutet av 2022 uppdragit år konsultfirman WSP att analysera hur Sverige kan få mer återbäring på EU-medlemskapet genom smartare metodik för ansökningar om EU-stöd, främst från CEF-fonderna (Connecting Europe Facility).

Inom ramen för uppdraget har vi nu fått en snabbutredning av rättsliga aspekter om hur bindande den kommande TEN-T-förordningen faktiskt ska uppfattas, och riskerna för Sverige med att ta bort sträckningarna ur TEN-T-förordningen. Tågföretagen anser att riskerna för Sverige att behålla sträckningarna för nya stambanor har överdrivits. Det finns ventiler i regelverket som möjliggör att avstå från uppsatta mål utan att några viten, avgifter eller liknande skulle aktualiseras. Som läget är nu kan förutsättningarna för att söka CEF-medel för Ostlänken, som finns kvar i regeringens planer, ha försvårats.

Att tillhöra stomnätskorridorer medför inkluderande i alla strukturer för korridorplanering och möjlighet att söka EU-medel till i och i anslutning till dessa projekt. Tidigare var Sverige och de nya stambanorna med på den kartan, men den nya regeringen har aktivt valt att ta bort de nya stambanorna i förhandlingarna.

Vi förutsätter att denna summering av rättsliga aspekter ska kunna lätta upp möjligheterna att få till stånd en ändring av den svenska inställningen till potentiella framtida utbyggnad av järnväg i Sverige och därtill kopplad medfinansiering från EU.